logga_avlångish_svart_180529
FOTO: ULRIKA NORDHOLM
FOTO: ULRIKA NORDHOLM

Vem är jag om jag inte lämnar min ursprungsplats?  

Går det att bo kvar i orten du växte upp i?
Vad sker om du stannar kvar?
Vem blir du om din ursprungsplats inte blir något du lämnar bakom dig?
Hur ser hålan ut när du börjar älska den?
Hur påverkas din kärlek till hålan av andras ord om din plats?
Vad klingar illa i att du inte far?
Vem bär ansvaret för vad du tycker om dig själv i relation till din geografiska plats? Är det rimligt att nöja sig?
Hur bemöter du hemvändare och deras livserfarenhet från större städer?
Vad missar du? Vad missar dom?
Hur är det att bli kär i orten du lärt dig avsky?




Lo Lindström är poet och kulturdebattör som slåss för norra Sveriges rättigheter och jämställdhet. Genom skriftlig och muntlig poesi är Lo en del av en ung generation som vill belysa resten av Sveriges relation till landsbygden och riktar samtidigt kritik mot den urbana normen.  
Texten ovan är ett utdrag ur Lo Lindströms verk Att stanna som bland annat finns publicerad i sin helhet i antologin Lämna eller stanna? Valmöjligheter och stöd för unga i ”resten av Sverige”.
I Lämna eller stanna? har forskaren Lotta Svensson låtit praktiker och konstnärer dela med sig av sina erfarenheter och strategier för att öka möjligheterna för unga människor att bo i sin hemort.
Den urbana normen har sitt ursprung i värderingar som har en positiv laddning i vårt samhälle – som exempelvis modernitet, ungdomlighet, flexibilitet och framåtanda. De här värderingarna har sedan kopplats samman med den urbana miljön och i den kontexten handlar det därför kanske inte så mycket om staden i sig utan mer om de värderingar som skiljer dem som har förstått från dem som inte har fattat.
Enligt normen är ju det urbana livet så mycket bättre – det är i staden vi har möjligheten att nå vår fulla potential – och det är också den bild som underhållningsindustrin, makten och medierna i mångt och mycket fokuserar på.
De budskap som sänds ut ger signaler om de rätta platserna, grupperna och smakerna vilket i jämförelse framställer hemorten som något kulturellt eftersläpat vid vägs ände.  
Enligt en undersökning som publicerades i Dagens Samhälle i januari (och som bygger på statistik från Statistiska centralbyrån från åren 2012–2017) har andelen unga i åldern 20–24 år minskat i 241 av landets 290 kommuner de senaste fem åren. Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, säger också till tidningen att ”bara hälften i genomsnitt flyttar hem igen”.
Charlotta Mellander publicerade en liknande undersökning i december 2013. Med hjälp av data från Statiska centralbyrån jämförde Mellander antalet 18-åringar per kommun år 2005 med hur många 25-åringar som fanns i samma kommun sju år senare. Undersökningen visade att en stor andel av ungdomarna väljer att flytta till en annan ort – och att de inte kommer tillbaka när de är klara med sin utbildning. Inte mindre än 86 procent av Sveriges kommuner övergavs enligt Mellander av ungdomar i åldrarna 18 till 25 år.
Men kan det vara så att människor flyttar fast de egentligen inte vill? För att leva upp till  förväntningarna på vad som är ett framgångsrikt liv. Ett liv som premierar en livsstil som associeras med staden.
Lotta Svensson har i tidigare forskning konstaterat att det är en myt att alla ungdomar vill flytta från hemorten efter att de gått ut skolan. Hon menar att många av ungdomarna faktiskt vill stanna eftersom de anser att hemorten är trygg, lagom stor och att det är där de har såväl sina vänner som sin identitet.
Många unga är också villiga att försöka stanna kvar.
”Men de vuxna omkring dem negligerar dem eller ser dem som problem – och räknar inte med dem som utvecklingskraft. På så sätt utestängs inte bara de som flyttar utan även de kvarboende unga hindras från att bidra till att utveckla lokalsamhället. Och samhället går miste om den utvecklingskraft som de unga skulle kunna bidra med”, skriver Lotta Svensson i inledningen till Lämna eller stanna?.  
I en ny rapport för tankesmedjan Katalys lyfter också forskaren Mikael Vallström tillsammans med Lotta Svensson vikten av att förstå dagens klassamhälle utifrån de platser som har blivit marginaliserade i och med globaliseringen. Svensson och Vallström konstaterar att tystnaden kring hur klassamhället påverkar människor på landsbygderna leder till en rad demokratiska och politiska problem i dag.
– Människor finner inte i sig i den rådande ordningen och gör motstånd som yttrar sig såväl i högerpopulism som i nya sociala rörelser, säger Lotta Svensson i en intervju.
De gamla bruken och bruksorterna var med om att realisera och bygga upp det moderna svenska industrisamhället. Brukssamhället sägs också vara modellen för det svenska folkhemmet. Under 1900-talet har emellertid bruken genomgått en dramatisk förändring – från storhetstid till återkommande kriser.
Arbetarklassens ungdomar skambeläggs i de mindre orterna när de inte vill flytta till storstäderna – och forskarna menar att skambeläggningen hänger samman med ett osynliggörande av arbetarklassens villkor på landsbygderna som har genomgått stora förändringar.
Vilka traditioner som förnyas och vilka som lever kvar är ett intressant ämne och en nödvändighet – inte bara i ett led att förstå vår historia utan också för att försöka skapa oss en bild av framtiden.     

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-