logga_avlångish_svart_180529
FOTO: ULRIKA NORDHOLM
FOTO: ULRIKA NORDHOLM

Öppen natur kräver ekobönder och djur 

En hållbar produktion och en hållbar konsumtion kräver levande landsbygder – och är dessutom en förutsättning för den hållbara staden.

En stor del av de resurser som våra urbana samhällen är byggda av och bygger på kommer från landsbygden. En minskad urbanisering är däremot inte synonymt med en minskad miljöpåverkan. Åtminstone inte så länge våra konsumtionsmönster är oförändrade. Vår konsumtion kan ju få konsekvenser för miljön på en annan plats än där vi konsumerar och enskilda verksamheter på landsbygden kan ge upphov till såväl lokal som global miljöpåverkan.
I går beslutade Region Värmlands regionstyrelse att, i likhet med landstinget, sträva efter att öka andelen ekologiskt producerade och etiskt märkta livsmedel. Samtidig togs också beslutet att arbeta fram en livsmedelspolicy och att prioritera mat som producerats i enlighet med svenska- miljö och djurskyddsregler samt gällande policies.
Bra! Det var inte en dag för tidigt.
Värmländska jordbrukare är pionjärer inom ekologiskt lantbruk och att stötta dem är en självklarhet som vi alla tillsammans aktivt måste verka för. De ekologiska mjölkgårdarna bidrar till en biologisk mångfald med betande kor och en varierad växtföljd som odlas utan syntetiska bekämpningsmedel.
I ett ekologiskt lantbruk är det nämligen inte tillåtet att använda vare sig konstgödsel för att få grödorna att växa eller kemiska bekämpningsmedel för att bli av med ogräs och eventuella skadeinsekter.
 – Ekobönder arbetar istället med manuell bearbetning av jorden och en planerad växtföljd för att på så sätt bevaras naturens egen balans, berättar Karin Granström på Hushållningssällskapet.
Allt foder i ekologisk mjölkproduktion ska vara ekologiskt odlat, minst 60 procent ska också komma från den egna gården och eftersom eko-korna betar en längre tid utomhus måste de även ha tillgång till mer betesmark.
Enligt statistik från jordbruksverket från början av 2017 var cirka 21 procent av totalt 7 590 värmländska mjölkkor ekologiska mjölkproducenter och flera värmländska gårdar håller just nu på att ställa om från konventionell till ekologisk mjölkproduktion.
Den klart största kategorin bland ekologiska mejeriprodukter är dryckesmjölk och enligt en rapport från LRF Mjölk fanns det i december 2017 totalt 596 svenska ekologiska mjölkgårdar. Det totala antalet mjölkgårdar var under samma månad 3 601. De ekologiska mjölkgårdarna utgör därmed 16,6 procent av alla mjölkgårdar i landet.
Att ställa om till ekologisk mjölkproduktion är dock inget som görs i en grisblink. Enligt Jordbruksverket tar det i det flesta fall omkring 18 månader att konvertera – med alltifrån omställning av växtodling och foderproduktion till ombyggnationer. Ekologiska mjölkgårdar följer också KRAV:s regler för djurhållning vilket bland annat innebär att kalven får vara kvar vid kon åtminstone det första dygnet så att den kan dia råmjölken. Kalven får sedan sällskap av andra kalvar och får också fortsätta att dricka riktig mjölk i minst tolv veckor.

Visste ni förresten att Ekodagarna 2018 i år arrangeras av Ekologiska lantbrukarna i Värmland och äger rum i Sunne den 6-8 mars?
Ekologiska Lantbrukarna i Värmland är dessutom föreningens första och därmed äldsta distrikt. Och för den som är intresserad kommer också några av de värmländska ekopionjärerna, som var först i landet med att producera ekologisk mjölk, att vara på plats.  Koolt, eller hur? 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-